skip to main |
skip to sidebar
Vi tänker att strömmingen är som snubben i Turbonegro, trött på alla som vill tänka outside the box (man vill ju vara inne i lådan). Alltså strömmingslåda. Igen. Ner med dem bara, hoprullade kring senap, lök, chili, och så på med fänkålklyftor och indisk curry- och kokosröra.
Jag markerade skillnaden mellan sängliggande och middagssittande med att byta långkalsonger mot svarta jeans.
Här har ni mig i dag. En vit oformlig klump med skrynklig yta i olyxig förpackning. Halloumin skulle ha följt med på en rolig heldagskurs för att vara tillbehör till den mustiga lins- och morotsgryta som jag skulle bidra med till middagen efteråt. Men den fick nöja sig med att skivas på min knäckemacka innan jag kröp ner i sängen igen, med frossa (hallå, förkylning igen?).
Och där har jag legat hela dagen i lila långkalsonger, grå tröja och dubbla sidensjalar under fejkpälsfilten.
Snittarna stod sig slätt mot sikromsmoussen som varvats med superfinhackad rödlök och minikrutonger i en liten glasburk med lock.
Jag åt med sked och svajade med tyllkjolen till min blå klänning med guld- och rosendekorationer.
Ännu en av alla intelligenta kvinnor omkring mig har disputerat.
Jag gratulerade och åt snittar och spett (ost- och fiskfokus). Och försökte se intelligent ut jag med i svarta tantbyxor i ylle och stor kavaj med små rutor över neongrön tubtopp i bubbeltyg. Och chockrosa läppstift.
Det hade precis börjat snöstorma ute när Astrid bestämde sig för att promenera förbi mig. Hon kom in vitpudrad från topp till tå med två lika vitpudrade semlor i en påse.
Jag gjorde te iförd svart klänning med discolila små streck på överdelen.
Jag pekar på min kille bredvid och håller samtidigt i vår middag.
Iförd blommig blåsa med tyll och leopardkofta.
Syrran och jag följde med Jacob på hans söndagsstorhandling. Intressant och lärorikt. Vi hann snacka om allt möjligt, fick lite motion och kassarna fyllda av bra affärer. Vi delade på en fördelaktig säck lök till exempel. Så att jag kunde koka jasminris med lökklyftor, vitlöksklyftor, lökfrön och grönsaksbuljong. Som jag serverade till pumpafröoljeslungade sockerärter och thaitajta strömmingsrullar (orkade inte stå och steka flundror så jag rullade in en tjock marinad av citronolivolja, röd currypasta, soja, färsk hackad dill och dito röd chili i filéerna, packade dem tätt i en form, klämde citron och klickade smör över, och ugnsgrillade dem gyllene).
Jag hade svart sammetskjol, Hawaiitröja och guldförkläde. Och nystädad, nypåfylld kryddhylla.
Inte jag heller, sa jag. Ska vi käka mackor? Sedan när jag kom ut i köket hade en gubbröra uppenbarat sig: sill, kokt ägg, inlagda rödbetor, syltlök, allt finhackat med gräslök på toppen. Toppen.
Jag hade gladprickig klänning, korsettskärp och svart axelvaddad bolero beströdd med subtilt discoglitter.
Jag behövde inte välja. På våra då och då återkommande konferenskvällar får vi säga vad vi vill, prata mycket om oss själva och gråta en skvätt om det råkar falla sig så. Vi är ingen sekt, vi är kompisar. Vi äter till exempel fänkåls-, avokado- och halloumisallad och rågmackor med ost.
Vi har till exempel färgexplosiv Escadablus i bodymodell, under svart puffkjol och skärp med guldsväng. Och gröna strumpbyxor med hål på hälen, en skada tillfogad av en spik i stöveln. Att jag köpte nya sulor i dag var en av de bästa saker jag gjort på länge: jag fick ny livslust.
Romantik på kontoret: rosa rosor på dekis och prinsar på silverfat.
Jag slukade några Prince Lu-kex på stående fot i köket, iförd höghalsad lila konstnärsblus i bomull med veckade pingvinärmar, silverkedja med några olika halvädelstenar och svart kjol med veck fram.
Nu har jag kollat upp det här och det var inte Prince Lu (de är ju runda och dubbla) utan Le Petit Écolier Lu.
Som en falukorvsring fast av falafel såg det ut. Med mesig röd sås, ris utan spänst och håglöst riven isbergs. Och så gnisseltjöt dörren som i dödsskräck varje gång någon kom in. Ändå var det ganska mysigt.
Vi satt bredvid varandra, och snart skulle vi sitta bredvid Lotta och Lisa framför The imaginarium of doctor Parnassus. Och jag hade min svarta monstertröja med ena armen draperad med en drakrygg av sammetsvolanger och sidenband.
Det var tur att jag hade fått en förrätt hos Lotta (ett litet glas sherry och en laxknäcketapas) så att jag stod mig under den konstperformance som följde. Och det var tur att den gjorde mig precis lagom hungrig för att kunna slinka in på Oljebaren efteråt, samt att den där hjälpte mig välja mellan lax och röding: jag satsade på variation. Och fick en skaldjurscoleslaw till.
Jag lever lyxliv just nu, inget jobb på kvällstid och mycket kultur. Iförd svart puffig kjol, vit t-shirt, vit midjekort kavaj och röda träpärlor.
Jag hörde på radio om två lesbiska kikärtor som gick tillsammans på en väg, men plötsligt blev överkörda av en buss, från vilken busschauffören tittade ut och sa: "Är ni hummus eller?" Det här är det i alla fall. Med persilja i. Och ugnsrostade potatisklyftor med curry, samt mangosalsa med barbadoschili och äppelvinäger till.
Jag hade en gråsvart ensemble med den enda twisten att det med kappan på blev tre nyanser av leopard (kjol och kofta också).
Vi fick vara med och laga risotto med schalottenlök, vitt vin, parmesan och trattkantareller. Och dricka upp värdparets sista vin. Och äta upp deras blåbär (i form av paj).
Jag hade samma kläder som vid kakbaket.
Ilse fick välja sylt till kakorna vi bakade (jordgubb), servetter (Nalle Puh) och lånetröja (Rolex-t-shirt).
Samt att jag skulle ha likadan kappa (leopard) som hon när vi gick sedan. Över elefantblå bomullsklänning, stor smårutig kavaj med kulturkvinnlig silverbrorsch och två långa etnopärlhalsband i trä.
I dag har jag varit ett barn. När vi kom till Slussen insåg T att en hel del gnäll skulle undvikas om jag fick mat i mig. Full strömmingsrulle alltså.
Jag blev glad igen iförd lilarandig blus med knyt och sjuttiotalsvolang, svart puffkjol, fuskpälskappa och pälsmössa.
Knorvig savojkål kramar kärleksfullt tzaybitar. Det är mjukt och hårt tillsammans, nötter och puré.
Jag äter fredagsmiddag iförd mörkblå velourtopp, mörkbrunt trähalsband, svart volangdress i form av kjol och kavaj med skört.
Studiesingelstil på kontoret: bulgur och tomatkross i samma kastrull, pesto och ajvar on top. Vi försjunker i beundran över sagosnöklädda kvistar utanför och jämför knep att hålla värmen innanför (raggsockor eller pumps, Samira har hittat en Iphoneapp som är en fickvärmare ...).
Jag har lång dubbelknäppt Marimekkokavaj, svart ylle med vitt rutnät och långt skört bak, till svart volangkjol. Kände mig vuxen, kände att jag och mina snowjoggers behövde en paus från varandra, hittade äntligen mina varma svarta stövlar.
Jag fick en vision av ljusa kvällar (strålkastarna från Zinken lyste upp den svarta vinterhimlen bakom oss). Jag fick en trerättersmiddag (hummustapas med marinerad paprika, morots- och rödbetssoppa med creme fraiche, chokladfondant med jordgubbs- och passionfruktssallad). Och jag fick höra skvaller och se en film med en ny liten hund som snarkade.
Chockrosa linne, mockaskärp med guldspänne, kort ljusblå aftonkavaj och grönblårosa blommig kjol verkade vara det enda rätta till.
Hur mycket som än är jobbigt, kallt, trött, stressat, ledset, jobb, måsten, dammråttor, pälsängrar och lika stora påsar under ögonen som de i händerna (vad är det jag bär hela tiden?). Jag är ändå glad varje dag när jag vaknar, och glad varje kväll när jag sommar, för att jag gör det bredvid T. För att vi sitter bredvid varandra och läser ur samma tidning på tunnelbanan. För att jag kan titta en stund på våra tallrikar bredvid varandra, när jag lagt upp ris kokt med fintärnad kålrot, hela beriberi och lökfrön, samt ett curryfräs på potatisskalarhyvlade morotsslingor och lök (både gul och röd!) med en liten gurksallad till. För att vi ofta sitter bredvid varandra om det går när vi äter ute.
Så glad för allt detta, att jag bytte om till tulpanklänning och satte mig mittemot honom. För det tycker jag också om.
Jag har ätit upp den vise mannen. Och hans ägg.
Jag är julpalmsplundrare/hemmajobbare i lila glanstajts, regnbågskofta, svartvit Martin Bergström-sjal och hårgrej i svartguldspets.
Eftersom jag var tvungen att ge mig ut på jobb (förkyld! i kylan!) var det lätt att drabbas av vacklande arbetsmoral när hungern slog till på vägen tillbaka. Jag vacklade in på hörnet för rostade rotfrukter och en löjromsråraka med utsikt över iskristaller och asfalt.
Iförd svart draperad kjol, svart draperat linne över svart undertröja, grå jättekavaj och grå strumpbyxor. Rosa halsduk och röda glasögon.
Jag missade en middag med en av stans glamorösaste kvinnor för att förkylningen har tagit mig. Vann i stället fredagsmys med miss Rotfrukt, det vill säga mig, mig själv och jag. Grattis, inte illa det heller. Vi bjöds på appenzeller, fikonconfiture, danska rågkex, körsbärstomater och röda linser med pumpafröolja, blandade nötter och svartpeppar, samt ett pizzeriaglas chardonnay.
Candle light och äntligen den Boktipsetregnbågsrandiga stickade yllekoftan, över svarta strumpbyxor.
Längtade till "Kanarieöarna, vart som helst" och gjorde solgul rotfruktssoppa på kålrot, morot, potatis, gul lök, röd curry, vitlök, ingefära, citron och lite grädde.
Iförd oformliga lager av svart och grått ylle. Jag saknar min clownkofta och min regnbågskofta, alla mina varma och färgglada kläder är i andra lägenheten.
Mitt hår stod bakåt som en frusen kvast under pälsmössan: nej, man ska inte gå ut i femton minus med blött hår. Men ibland måste man. För att belönas med ångande het linsgryta.
Jag hade tyrolervästensemblen fortfarande.
Jag håller på att byta ut min maskinpark. Datorer, skrivare, kamera. Är inne på förbättringar i köket också, ska vi inte slänga ut mikron, köpa nya knivar och kastruller, och vad sägs om ett skåp här? Jag behöver mer plats till all quinoa. Har börjat köra med ägg, här en omelett med majs och sojasås, till ajvar och rucolapesto.
En bra sak med kylan är att man kan ha på sig grejer som annars är för varma. Som till exempel svarta yllebyxor i hög dammodell (med ullstrumpbyxor under) till svart midjekort ylleväst med tyrolerbroderier över svart dansbody. Grå raggsockor till det.
Jag har börjat göra trafikljusfärgad mat. På nyårsafton gjorde jag en sallad med gula apelsinskivor och grillade röda och gröna paprikaklyftor. I går gjorde jag en rätt på spagettirester med rödchilifräst fänkål och tomat, med hackade gröna fänkålskvistar och röd ajvar till. Och vinägerfräst rödkål.
Själv hade jag ljusgul kavaj, rött läppstift, men tyvärr inte grön utan svart kjol och tröja.
Sista kvällen i frihet. Vi piggade upp stämningen med lite silly dining: tog fram den prilliga kartongen med låtsasbacon ur frysen, garvade och gjorde en fejkcarbonnara. Fast grädden, äggen, parmesanen, svartpepparn och pastan var på riktigt.
Jag låg på sängen och läste biografin om lady Di tills det var klart, iförd lång lilablommig kjol, leopardpolo och jättestor smårutig yllekavaj. Jag vill bara ligga på sängen och läsa biografier hela dagarna men nu är det alltså slut på lovet, och jag har inlett det nya jobbåret med en världskarta som skrivbordsunderlägg. På mitt fysiska skrivbord. På riktigt alltså.
Mammas födelsedag firades med lingonkaka, snöpromenad och ett återbesök i julens kök. Hejdå Jansson, sill, brysselkål och rödbetssallad, nu ses vi nog inte på ett tag.
Jag hade gladfärgad prickig volangklänning.
Nyårsdagen: strömming med mos på Tennstopet. Servitören hade väl tagit sig något glas i går han med och glömde våra toast Skagen, men lika bra var det, det räckte med bara huvudrätten till frukost.
Jag inledde året ljust och roligt - jag vill ha roligt i år! - i ljusblå förstorad dockklänning med låtsashängslen och konstig text, Lotta i murvelmössa och pennskaftstövlar, och T i delar av nyårskostymen.
Laser, rosor, solfjädrar och ett snart nerbrunnet 2009 utgjorde bordsdekoration jämte ett trassligt gulddraperi och en glittrig julgran på dekis. Min tallrik matchade solfjädrarna och draperiet. Buffén var eklektisk och underbar (och för den som undrar: ja, raneliddadlarna var med i år igen).
Liksom hela dagen. Allt var kul. Grannbrunch, tupplur, Cadierbaren, festmiddag, dans, snöyra, sängfösare. Gott och nytt. Jag hade en gammal klänning dock, svarta spetsärmar, öppen rygg, svart tyll översållad med guld. Sotiga ögon och rysk pälsmössa på tolvslaget.
