
Nej, det verkar inte så. Här på Trattorian Gyllene Tratten trattar vi i oss trattar som om det inte fanns något slut på dem. Och så verkar det vara om jag ska tro alla svampskrytare just nu. Själv har jag plockat mina på torget. Och lagt dem på portionspizzor i form av tortillas, tillsammans med ost, paprika och T:s hemliga tomatsås.
Vi kör vidare på hemmahelg med jobb och snörvel så jag hade leopardtröja, svarta strumpbyxor och röda tofflor.
17 oktober 2010
Trattrött?
16 oktober 2010
Rått och rakat
15 oktober 2010
Tjuvstart på helgen

Vissa morgnar leker jag länge att jag bara ska stanna hemma efter frukosten, eller vända in igen när jag kommit utanför dörren, eller cykla på en liten tur bara och sedan svänga tillbaka hem. Jag kan leka det hela vägen fram till jobbet och in vid datorn. I morse bestämde jag att det inte var någon lek. Hemmafredag! Jag har alltså haft en jobba hemma/göra ärenden/diska/vara lite sjuk/kompa ut-dag, och det bästa var att T gjorde samma sak. Plus strimlade rödkålssallad och stekte ägg till frukost. Jag blandade nötter och hällde upp vita mullbär i skålar.
Jag har till och med haft hemmakläder på mig: rosa linne med spetskant och knallgröna strumpbyxor.
14 oktober 2010
Trattarattaraj

Det kändes plötsligt som om det inte var första gången jag satte den där rubriken. Men så var det heller inte första gången som två
blodsockerlåga middagssena zombies rusade genom centrum och bara högg direkt på trattkantarellerna. Med smör, olja, pasta (både vit och fullkorn), senap och strimlade burkgrillpaprikor.
Den ena av dem hade pastellpuffig blus med impressionistiska blommor och en svart veckad yllekjol som hon skulle vilja slippa på ett tag nu men vad ska hon göra, det verkar ju omöjligt.
13 oktober 2010
Payback

Jag köpte mig ur skulden, en ricottarulltårta till mig och kroppkakor till honom. Plus en eller annan belgisk öl. Det var som fredag i min hjärna, eller kanske torsdag.
Jag hade grön sidenblus med rosa blommor, pastellblandat trähalsband med djur och svart veckad yllekjol. Tappade en knapp och hittade den igen, kom på något smart som jag glömde bort och blev bjuden på en liten tillställning inom en snar framtid.
12 oktober 2010
Tack

Nu får det vara sista gången på länge som T snällt lagar mat till mig medan jag klistrar mig in i det sista vid datorn, slurpar i mig hans pasta med mototsstrimlor, fransk senap, citron, peppar, olja och parmesan, säger tack och fäller upp datorn igen tills vi ska sova.
Jag hade inte ens tagit mig tid att byta kläder så leopardleoparden klängde på mig i går också.
11 oktober 2010
Kokostoppen

På toppen strösslade T kokosflingor. (Jag fick en liten blink av julkänsla.) Annars var det morot, linser, citron och ingefära i soppan som gav mig en tids respit från helgjobbandet. Det är inte slut än trots att det är måndag. I morgon kanske.
Jag hade en kattmjuk trikåpolo med leopard i leopardmiljö på, till halvlång veckad yllekjol och kamelbeige cape.
10 oktober 2010
Supersaturday

"I dag har jag tänkt på de där strömmingarna, gud vad goda de var!" skickade Lotta precis. Och då ska gudarna veta att hon har mycket annat att tänka på. Nu ska jag också tänka på hur goda de var. Jag hackade löken så fint så fint och Lotta rullade in den i strömmingarna så fint så fint tillsammans med tapenade, och sedan hällde jag hela och krossade tomater, olja, vinäger, svartpeppar och soja på och så fick det ugnsbakas medan linssalladen blandades och rödbetorna kokade (för att sedan serveras med fetaost, rosafärgad i kanterna). Värdparet fick sitta och vara snygga eller lägga barn, samt fick två matlådor till i veckan.
Jag hade svart knytblusklänning och brett Barbroskärp på mig.
09 oktober 2010
Storslaget

Mackor.
Det storslagna med dem var att jag fick sitta mittemot T och äta. Iförd svart volangkjol och en guldbrungrön broderad festjacka som damen bredvid mig i salongen på Dramaten tyckte var helt underbar. Jag sa att jag hade tagit den av min mamma och då tyckte hon att både jag och min mamma hade bra smak.
08 oktober 2010
Tant och tragik

I dag kommer T hem. Tur för jag skulle väl få skörbjugg om det fortsatte så här. Jag förstod aldrig min pappa förr när han sa att han stod vid spisen och åt ur kastrullen när hans fru var bortrest. Jag lagade gärna trerätters till mig själv, god mat ville jag väl ha även om jag åt den utan sällskap? Men nu har jag blivit pappa. T är bortrest i två dagar och jag lever på müsli och mackor. Tragik. Skärpte till mig i går och stekte ägg (tänkte "Det skulle kanske T ha gjort") och la upp på en bädd av knäcke, samt toppade med ost, pumpafrön och pumpaolja.
Jag satte mig till och med ner vid dukat bord och åt, iförd beige lång bomullsklänning med puffärm. Nu längtar jag till i kväll. Hoppas vi lagar något storslaget.





