Alltså det går inte att greppa Sandön. Den är bara så surrealistisk. Tänk tre mil lång sandstrand runtom och trolsk tallskog i mitten. Och lämnar man bara lägerplatsen så är man ensam kung över alltihop. Ensam kung med impulsivt men, skulle det visa sig, väl förberedd matsäck. Vi sandvandrade och badade i jättevågor hela dagen (med avbrott för sillunch med folköl i Albert Engströms sanddyner). Och på kvällen var vi varghungriga igen. På potatis och palsternackor med olja och salt, på avokado- och tomatsallad med äpple och feta, och framför allt på citron- och sojabrässerad fänkål och rödlök.
Jag hade lila sammetstajts och svart lång-t-shirt. Senare kompletterad med lilasvart paljettylletröja för att jag skulle kunna ge en varm applåd till solnedgången. Nu ska jag måla naglarna och T klipper till sitt vildmansskägg så att vi ska kunna göra stan på civiliserat vis. Jag säger hej till Visby!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar