Det stod en burk med hembakade pepparkakor på köksbordet på kontoret, som jag hoppas man fick ta ur. Det var ingen där att fråga så jag försedde mig hur som helst med några stycken. Undrar om det är att det blir så mycket mer mjöl inkavlat när man bakar hemma med småbarn så att degen blir lite mer packad. Det här var den sorten i alla fall. Lite kexiga, inte så söta, ganska tjocka. I andra änden på skalan från Bengt af Klintbergs berömda lövtunna skapelser med så mycket ingefära i att man bara måste ta en stor klunk vitt vin till. Jag gillar båda. Undrar om jag ska göra ett hus i år.
Jag hade svart plisserad kjol och ovanligt nog en svart t-shirt som jag en gång fick låna av en kille som jag sovit hos och sedan aldrig lämnade tillbaka så nu skänker jag honom en liten tanke varje gång jag sätter på mig den, vilket han kanske skulle vara glad för om han visste. Skulle jag vara om jag var han. Och så svart ylletröja med silverstickade volanger framtill ovanpå det.
2 kommentarer:
I år testade jag att göra pepparkakorna tjocka som småkakor. Knaprigt på ytan och lite mjukt i - gott!
det låter gott. jag gillar ju såna skånska pepparkakor som är tjocka och lite mjuka. med ost på.
Skicka en kommentar