Asienratatouille

Jag vaknar till liv alltmer. I går var jag och hushållshandlade för första gången på mycket länge. Toapapper, tandkräm och sådant. Och mat som inte bara ska vara funktionell för att hacka till en snabb kontorslunch som intas med gaffel framför datorn, utan som ska stå i kylen hemma och räcka länge och bli olika härliga maträtter i ett riktigt kök. Det blev hela kostcirkeln i en smäll: rödlök, selleri, morötter, tomat, solrosfrön, jordnötter, tofu i olja, ostronsås, fisksås, lime, senap och birjanikrydda med Starobrnofolkis till.
Jag fjantade runt och lagade till P1 iförd svarta strumpbyxor, röda tofflor och vit collegetröja med stort hål under ärmen och Adidas i röda stjärnor och gröna ränder på.

Grattis Samira

Tofun var storporig och brödig och såsen var lite slemmig men god, och broccoli gör mig alltid glad nuförtiden. Dessutom fick jag sitta bredvid födelsedagsbarnet.
I går var jag på kulturjournalist/bögfest i Midsommarkransen (i leopard/zebra-klänning med sammetsboleron och svarta sandaletter) och gjorde en ny upptäckt: man kan gå på fest fastän man är jättetrött och lite putt, man måste inte aktivt mingla utan det går att stå i ett hörn så blir man till slut uppvaktad. I dag fick jag vara ännu slappare, bredvid värdinnan, i en klänning med åttiotalsfluffig överdel i svart och blommigt glitterrött/glittercerise, med rosett och svarta volanger nertill. Eftersom vi var på en kinarestaurang hade jag slagit in Samiras gröna presentbyxor i kinesiskt tunt papper i rött och guld.

Rödgrönstrumpa

Jaha, jag har ätit en liten kontorslunch bestående av quinoa med grön pesto och tomatsås, varken mer eller mindre.
Iförd grårandig bomullskjol med bred linning, svart danstopp under svart axelvaddad sammetsbolero med svart pärlbrosch. Kvinnosakskvinna, sa Jacob när vi sågs tidigare i dag.

Klick

Lyckan kom i dag strax före klockan 18. Efter en hemsk jobbdag som fick sin problemlösning precis innan jag gick, eller för all del efter en hemsk vecka eller en hel vinter och tusen mörka dagar och massa annat dåligt, klev jag in i en taxi för att snabbt som fan ta mig till Astrid och hinna umgås några minuter innan vi skulle gå. Hon skulle hälla upp ett glas rödvin under tiden och kolla efter jordnötter. När bildörren slår igen, jag lutar mig tillbaka mot ett knarrigt svart skinnsäte och hör klickklicket från blinkersen och surret från servon (taxiljud - I love them), och bilen svänger runt Slussen och - PANG - gul, sned kvällssol väller in och himmelsblå utsikt fyller fönstren. Då klickade lyckokänslan till på riktigt för första gången på länge. Allt kommer att ordna sig, det kommer att bli sommar, jag kommer att få sova ut, det är lugnt. Sedan när jag kom fram fick jag dessutom inte jordnötter utan bulgurfräs med yogurtsås och rödbetsröra med ädelost.
Jag har en lyckligt klarblå klänning med diagonala mörkblå ränder och små fina detaljer som sammetsbandkantning, skärp i samma tyg och fastsydda halsknytband.

Happy sangria

Så här ser en dal på Happy India ut när man druckit Angelas powersangria innan.
Jag hade samma fredagsoutfit fortfarande. Nu ska jag på bilutflykt.

Skärtorsdagsfirande

När jag kom till kontoret vid lunch i dag stod Angela och hällde upp rödvin i glas med grovt skivade jordgubbar i som hon ställde i fönstret för att de skulle dra till sig lite. Det ska vi dricka när vi jobbat klart. Själv gjorde jag rågmackor med tapenade, marinerad tofu och tomat, och snikade till mig lite fisk- och grönsakssoppa.
Jag har fredagskänsla: är sjukt trött men har svart volangkjol, svart linne med guldbroderier, spets-, skinn-, mocka och teaterbroschdekorerat bälte och silverkofta. Nu är det snart dags för låtsassangrian tror jag.

Vis av erfarenhet

"Dinkelris vega" är helt okej, "bulgur vega" är inte okej. Om du ska köpa färdig sallad på Ica. Ändå satt jag där med den senare. Det kommer en äcklig ostkräm till också, släng den mn spara tapenaden och yogurtsåsen.
Själv var jag fräsig i alla fall, i min röda innejacka i midjekort skinn med axelvaddar och knytskärp, till svart plisserad kjol och svarta stövlar. Samt röda vinbär i öronen.

Chips som chips

Jag var inte så hungrig för jag hade varit mer koncentrerad på att öppna presenter och dricka vitt vin men tyckte att det lät så gott med mandelpotatisklyftor så jag tog in en fish & chips. Bara det att det verkligen var chips, alltså som om de hällt upp lite ur en lantchipspåse på tallriken. Och fisken var inte kul heller. Det är min andra dåliga fish & chips-upplevelse på alldeles för kort tid. Men den här var som om en ordvitsare stod där ute i köket och skickade in en specialtillverkad halv kopp som det stod "Du sa en halv kopp kaffe" på. (Jag har en sådan själv och älskar den i och för sig.) Tur att jag fick potatisklyftor av de som satt omkring mig, och att det var min födelsedag och att jag hade min paljetter på paljetter-blus i vitt och olika glada pasteller och mönster som ser ut som blommor och stiliserade medlemmar ur familjen Simpsons. Den kan man aldrig ha tråkigt i. Till stentvättad jeanskjol.

Grattis till mig!

Jag blev väckt av en mexikansk trumpet i örat klockan 6 på morgonen som skulle föreställa en födelsedagssalut, sedan blev jag inte firad alls på flera flera timmar, förrän klockan var kanske 12 och Hanna bjöd mig på lunch på Gondolen. Men vegetarisk lasagne alltså, har jag inte skrivit det alldeles nyligen här att man inte ska äta det ute? Jo. Fast tomaterna, avokadon, utsikten och sällskapet var toppen.
Jag har rosa- och vitrandig topp med en enda stor volang till krage, snötvättad jeanskjol och ... silverkoftan.

Linslust

De där små variationer man upptäcker i linsröran när man äter den så ofta att man nästan inte behöver uttala sin beställning högt är en typisk söndagsmeditation att fastna i. Tills T frågar: "Vad tänker du på?" och jag inte riktigt kan komma på det.
Jag gjorde det i ljusblå fluffig ärmlös volangklänning med silverdetaljer, och silverkofta. Jag har hittat min silverkofta igen, det är en annan glädje att stilla reflektera över.

Prickig korv

I går fick jag vegokörv i bröd med senap och ketchup. Det var ljuvligt och jag slukade tre på raken.
Iförd svartprickig chockrosa cocktailblåsa med rosetter och lösa våder, rosa strumpor, skor, läppar och kinder och en stor dito rosett i håret.

Minus och plus

Jag missade Filterfesten men fick både se en bra performancegrej , hänga med Karin OCH äta en fet ostbricka. Så det var helt okej.
Och jag hade ju min svartvita harlekinklänning på mig.

Fett med plätt

Jag ljög om att jag stått och stekt små fina plättar i flera timmar, men jag tror inte det gick hem. Vad som dock gick hem, och vad jag faktiskt hade stått och gjort om än i bara en kvart, var de upplagda tv-tallrikarna med prefabplättar, svart och röd rom, gräddfil, basilika, pärltomater och groddar, för att fira premiären av Morgonsoffan. Borde tipsa om idéen med morgon-tv på kvällen till Stockholms morgontröttaste granne som kan snooza i två, tre timmar (hallå, jag hör nog din väckarklocka!).
Jag piffade i köket iförd grå- och svartrandig vid bommullskjol med bred linning, gul t-shirt med ett paljetterat kinesiskt hus på och silverkofta.

Trivsel

Det är av stor vikt att det alltid finns nötter och frön hemma hos mig. Jag är inte i närheten av att vara som Marguerite Duras, som ville ha ett extra paket av alla paket i skafferiet så att det alltid fanns ett oöppnat, men jag vill gärna ha tillgång till lite nötter och frön. Är det för mycket begärt? I går åt jag solrosfrön i sängen.
Iförd min hemmafavorit dagisoutfiten: strumpbyxor (svarta) och tröja (rosa, stor, stickad).

Blandade känslor

Rucolan vajade som palmblad på en skuggig del av en sandstrand. Det var det bästa med den här tallriken. Annars var vegomoussakan klart i underläge mot min hemgjorda, med lite för al dente potatis och massa smält taleggio som bara blev mos. Aubergineskivorna var bra - tunna, mjuka och krispiga.
Jag hade svart skjortblusklänning med rosett i halsen, stavpärlsskärp i lilaguldmäktiga kulörer, och knallröda små tantörhängen.

That semester feeling

Ett gulligt sätt att känna sig ledig: frukost på ett fik som känns som om det ligger i Vingåker, komplett med trevlig byfåne och allt. Kaffe och fralla med ost, ett stilla småstadsregn utanför och känslan av att man snart kanske ska gå till stationen och ta ett tåg någonstans. Men det blev t-banan till kontoret.
Iförd stentvättad jeanskjol, vit herrtröja och stor, luddig och karamellrandig kofta som ser ut som soffan i Boktipset.

Grönt ris och rödgrön röra

Jag nynnade på den gamla Mary J Blige-hitten fast bytte ut "love" mot "food". Äntligen riktig mat. Jag kokade riset med myntapasta (så det blev lindblomsgrönt) och en näve hela färska vitlöksklyftor, och toppade med gräslök och olivolja. Till det en lite sydindiskt stark broccoliröra med kokos, pumpafrön och hemliga såser, kompad av hackade tomater och fet gräddfil.
Jag hade röd smal sidenkjol, vit stickad och v-ringad jumper med silverrutor över bysten, och ett smalt skärp i silver, vitt och grått.

Och så hjärtligt välkomna till ett nytt avsnitt från Miss Rotfrukt-tv:

Kulturtanter

Jag håller på med en extreme makeover: culture på Hanna. Det är inga problem, går jättebra. Efter lite Harold Pintaaa i en raggig källare behövde vi något klassiskt och fick plats på KB där jag fick risotto med rökta pistagenötter och kronärtskockor.
Eftersom en på jobbet slutade hade jag min begravningsklänning på mig, svart tjock spets i femtiotalsmodell, men med brett rött resårskärp, röda vinbärsklasar i öronen och en röd ugglebrosch. Hanna hade ny hårfärg igen, den matchade inredningen.

Tre goda ting

Om jag har något i kylen på jobbet så är det röda linser, tofu och haloumi. En treenighet som med fördel toppas med tomathack.
För att ära Marie-Louise Ekman och hennes nya jobb hade jag min kulturtantsblus i grönguldig brokad med en svart liten pärlbrosch, samt brunt mockaskärp med bronsspänne och svart veckad kjol med volang.

Balsamico på bröna

Jag blev otroligt glad för att jag fick en majskolv och en sallad när jag trodde att jag beställde en chevremacka. Det gjorde jag också men den var gjord på äckligt bröd. Det finns så mycket äckligt bröd. Och det blir inte bättre av att man ringlar sirapstjock balsamico på det.
Jag hade klockad sidenkjol med olika fält i knallgrönt och ceriserutigt, svart palettskärp och svart amishblus med puffade och smockade ärmar.

Utflykt

Tunnbrödrulle med tonfisk, bulle och äpple- och mangojuice var Hannas och min matsäck på bussen till ändhållplatsen.
Jag hade leopardklänning med guldskärp och otroligt obekväma guldtajts, Hanna proper kappa och rutig preppykjol.

Flitens lampa

Halva tårtan stod kvar i kylen, ingen verkar vilja äta den dagen efter. Nu när den har saftat till sig och allt. Inte jag heller i och för sig, jag längtade efter rågmackor med keso, mandlar och en nyponsoppsspegel som kunde reflektera våra nyutbytta lysrör medan mörkret sänkte sig utanför.
Hade samma rosa tajts som dagen innan, fast upphottade av en ceriserosa crepeblus, omlott med strassband på axlarna, till svart veckad kjol och ett smalt diagonalrandigt skärp i silver och vitt.

Tårtmiddag

Jag är så flink nuförtiden. Jag gjorde en snabbtårta i dag (svennebottnar, bananmos, hallonsylt, grön grädde, strössel och smågodis), och brudarna på kontoret som också jobbade söndag blev jätteglada när de förstod att de skulle få äta upp den: "Vi som var så hungriga!". Min matpolitiskt korrekta mage mår illa om jag äter "sött före maten".
Men jag gjorde det ändå, iförd blanka rosa tajts, svart tub och svart kofta samt flätat sidentofshalsband med silverplastpärlor och lilaguldigt stavpärlsskärp.

Snabbmatsmisstag

Fjöligt bröd, äcklig ost, mesig vegobiff och illamående och magknip som efterrätt. Nu vet jag varför jag bara köper snabbmat från fristående små vagnar och hak. Om man inte har problem med stora hamburgerkkedjor av andra anledningar borde man i alla fall förkasta matkvaliteten. Det är ju inte mat, det är luft med gammalt stekfett. Jag blir så ledsen av att ägna ett av dagens mål till något uselt när jag kunde ha ätit något gott. Sorgligt.
Jag hade samma svarta klänning som de senaste dagarna fast med ett brett rött resårskärp med en ros på och exotistiska afroörhängen som föreställer kvinnoprofiler med rastaflätor och pärlor.

Full rulle

Äntligen! ropade min mage och mitt hjärta - misstänker att det ibland är ett och samma organ - när de här små sötnosarna kom in, som om det var ett nobelprisavslöjande. Som jag har längtat efter färska ofriterade mjuka ljusa vårrullar med färska kryddor! Lagom tjocka, kanske lite väl milda i smaken men det gjorde inget för jag var så lycklig.
I samma svarta klänning som dagen före men med mitt polska teatertantsskärp i olika skinnsorter med små masker och tingeltangel på och en svart glitterblomma i knuten.