16 april 2010

Köttchock


Kanske var det ett straff för att de goda utsikterna att få en gratis lunchmacka var ett större incitament för mig att gå på mötet än själva mötet i sig men jag tycker ändå att det var lömskt att det i min ostmacka visade sig ligga lite korv allra längst ner. Jag var så sjukt hungrig, och satt liksom inklämd, att jag mot allt förnuft valde - och svalde - förnedringen i att inte bara sitta med korvskivorna gömda i halva brödet i handen resten av tiden utan också äta en ostmacka med korvdoft.
Mikaela har varit i chocktillstånd hela dagen för att hon sett mig i byxor för första gången på vadå tio år. Själv hade hon samma kläder på sig två dagar i rad för första gången på kanske lika lång tid. Jag har även linnekavaj med palm- och hattbroscher, vitt linne, stenhalsband och svarta myggjagare. Och röda strumpor. Ganska konstigt alltihop.

Inga kommentarer: