13 juni 2007

Gå aldrig hem tidigt


Jag åt middag i kväll med en kompis jag inte sett på länge. Efter whiskey, halstrad gös med sockerärter, körsbärstomater, risotto och oljesmörkryddsås serverad på en stjärnhimmelsgnistrande tallrik, massa chilenskt sauvignon blanc, hallonsorbet och ugnstorkade persikor och så vidare plus massa snack kände vi oss nöjda och glada - det regnade katter och hundar, så jag ställde cykeln och vi mös i taxin över hur vuxna vi var som åkte hem och vilken bra kväll det var och att vi som varit ute så jävla mycket ihop inte behövde göra hela stan varje gång vi sågs längre. Och att vi verkligen inte behövde åka till Marie Laveau och gå på den där bögboksreleasefesten som säkert bara var trång och varm och jobbig. Och så kommer jag hem och softar och donar lite, sköljer upp Friskiskläder, och får efter en stund följande sms från T som är där: "Leila K live nu. Historiskt."
Här sitter jag i min blåröda scoutkjol och min dekolleterade ljusblårutiga dirndltopp och känner mig BLÅST.

1 kommentar:

ärtan sa...

Lejla live hade mn ju velat sett. Fuck you fuck you very much lixom...