Jacob och jag blev knockade av Cullbergbalettens nya i går. Inget duktigt, nytvättat och ljust, bara mörkt, diaboliskt, hårt och grymma masscener i en kostym som kom direkt från nittiotalet på ett oväntat välkommet sätt (nämen hej igen, transparenta blus med svart bh under) och scenografi i lakrits och blyerts. Firades givet på Bistron, Jacob med ett glas jordnötter och jag med en råraka med chilismör och svamp.
Jag strödde stjärnglans kring mig vart jag än gick, för den stora vita Ida Sjöstedt-kragen i tyll fällde hela tiden små korn av allt glitter den är strösslad med. Om jag hade gått vilse hade jag hittat tillbaka igen med hjälp av ett glitterspår, smart. Under den vit avklippt t-shirt instoppad i hög svart sammetskjol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar