Det bästa jag vet är oväntade tidsfickor. Plötsligt mitt emellan jobb och annat program befann jag mig en liten stund på en solig balkong med en mindexpanding utsikt och en melon- och tomatsallad med pumpafrön och hasselnötter, keso med fibrer, lyxrester i form av risotto med kantareller, ajvar, ett glas rödvin och några bästa vänner.
Hade samma kläder som på dagen, och behövde inte ens ha jackan på. När Pernilla och Malin kom sedan såg det ut som om vi jobbade på samma kontor, fast de hade kontorskjolar och vita bomullsblusar med skjortkragar, så de höll ihop och jag var bitchig chefssekreterare som tyckte jag var lite förmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar