I ena änden ligger hippieställena (randiga fladderbyxor, hasch, hundar, massage) och i den andra är det dyrt och rent (vita katter, pastellig Picassohärmande restaurangskylt på vit vägg, jättevinglas med fot, välfriserade barn, klackskor). Däremellan småmercados och några svennesemesterlängor. En liten klassresa på en kvarts promenad. När man följt vägen fram till slutet av byn hittar man alltså ett hotell med tjusig månskensterrass (det är fullmåne) och har kunnat tjuvkika genom grindarna till ett blygsamt antal skyddade pittoreska villor. Dessutom hittar man i stället för pianobaren vi trodde skulle ligga där ett litet, soft lyxbohemiskt ställe med utsikt över havet, renrakade sammetsögda unga män som pratar med små bokstäver, häller upp vino tinto i små små små glas, precis som jag gillar det, och kommer in med superfina fyrkantiga födelsedagspaket till crepes! Med mjuka grönsaker och stark ost.
Jag gjorde mitt försök till lyxhippie i svart blankt linne med broderade guldstjärnor, lilablå batikomlottkjol, rött läppstift och nytvättat hår. När vi på hemvägen bara tänkte titta in för en enhet på det största hippiestället upptäckte vi en helt ny dimension: det visade sig plötsligt gömma flera undervåningar i terrassstil ner mot stranden, med olika barer och en nattklubb. En överraskning vi firade med ett par sena mojitos till konstig typiskt semestrig dj-insats och både stjärnhimmel och tacky visuals.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar