1. Grillade röda och gröna paprikastrimlor i vinäger och citron och med strimlor av sådan där färsk, lite söt gul lök som är mer som en vit, knaprig grönsak än något starkt man börjar gråta när man hackar på en Ikeaskärbräda med mörker utanför fönstret (märks det att jag aldrig vill åka hem?). Tillsammans med stora, salta, helgrillade sardiner som förvandlade oss till två feta lagårdskatter som slickade sig om nosarna när fatet slutligen var täckt med serietecknade fiskskelett. Och persikojuice. (Jag kan köpa två persikor själv, "dåssmällåkotånes" säger jag och pekar i affären.) På en strandbar efter en förmiddag i Atlanten och på het sand. En blandning av sand och salt, skämtade jag. Sardin på stämningen, skämtade T. 2. Det goda, goda morgonkaffet (som jag också kan beställa själv) med en färsk boquadillo med stora tomatskivor, olja och salt, på en annan strandbar precis före dagens första dopp. 3. En sjuttiofemma vatten ur en frostigt iskall flaska (vi brukar splitta en 1,5-liters) tillsammans med stora nävar av salta rostade mandlar, på en sval stentrappa utanför en siestastängd butik.
Jag har en strandkostym som är betydligt mindre chic än de andra señoritornas fladdrande färgglada underverk men som fyller sin funktion: rosa bomullslinne med tunna axelband och spets över tuttifruttibikini, tunn veckad leopardkjol, mörkrosabågade solglasögon och om det behövs en svartmönstrad vit Martin Bergström-sjal på huvudet.
Nu ska jag ta på mig min leopardklänning i frihetsmodell och snart snart sitter jag där igen på någon uteservering i min nya favoritstad: i går var det närapå att vi inte hann få någon middag för vi blev så förälskade i Càdiz så vi drack tinto de verano och promenerade bort hela kvällen innan vi förmådde sätta oss på ett ställe som tur nog hade öppet sent (baskiska tapas!).
1 kommentar:
vad mysigt att man fick följa med er utomlands. Jag har också hittat en oas....
Skicka en kommentar